Kungl. Teaterns äldre notsamling

Kungl. Teaterns äldre notsamling består av orkestermaterial från Operans produktioner fram till omkring år 1900.

Hundratals hyllmeter

Kungl. Teaterns äldre notsamling är en deposition från Operans bibliotek som fördes över till Musikaliska Akademiens bibliotek i början av 1960-talet. Den omfattar hundratals hyllmeter med partitur och stämmor för orkester från teaterns många uppsättningar fram till förra sekelskiftet. Flytten gjorde att materialet fick en ny hemvist som gjorde det mer tillgängligt för forskning, studier och bevarande.

Kungl. Teaterns äldre notsamling

Operahistoria i original

I samlingen finns material från några av de tidigaste inhemska operauppsättningarna i Sverige. Ett exempel är Francesco Uttinis Thetis och Pelée, en invigningsopera för ”Kongl. Svenska Operan”. Ett bevarat sångpartitur och en basstämma i materialet användes vid föreställningen i Bollhuset år 1773. Övriga orkesterstämmor kommer från sammanlagt ytterligare fyra versioner av verket, som användes i senare uppsättningar i slutet av 1700-talet.

Omslaget till sångpartitur till operan Thetis och Pelée av Francesco Uttinis.
Sångpartitur till operan Thetis och Pelée av Francesco Uttinis.

Don Juan i helvetet

Sveriges första och mest omtalade Don Juan, Edouard De Puy (1770–1822), hade förutom att sjunga huvudrollen även tagit sig friheten att göra vågade förändringar av sceneriet vid operans premiärföreställning 1813. I stället för originalets slut valde han att lägga till en dramatisk scen i helvetet. Där fick publiken följa huvudpersonens färd ner från klipporna, omgiven av eldslågor och jagad av ilskna furier. Den handskrivna tilläggscenen finns inbunden i det tryckta partituret.

Handskrivna noter på gulnat papper med texten "Furier" högst upp.
Första sidan ur Edouard Du Puys handskrivna tilläggscen i operan Don Juan.

Blenda – ”den bästa svenska operan”

Per August Ölanders berömda verk, operan Blenda, höll sjutton utsålda föreställningar efter premiären 1876. Kung Oscar II belönade Ölander för vad som beskrevs som den bästa svenska operan i ett nordiskt ämne. Den svenska naturen, landskapet och folkets traditioner finns både i handling och musik. Operans första akt utspelar sig framför en klosterkyrka i Linköping. Blenda, huvudpersonen, som enligt legenden offrat sig för fredens skull, ses i dag som en symbol för svenska kvinnors roll i samhällsutvecklingen.

I Operans deposition finns ett handskrivet partitur bevarat. På Musik- och teaterbiblioteket finns även andra källor till verket, bland annat ett handskrivet libretto.

Till vänster: Omslaget till operan Blenda av Per August Ölander. Till höger: Första sidan av det handskrivna librettot.

Mer än operor och baletter

Förutom sceniska verk som operor och baletter innehåller samlingen även annat äldre notmaterial, till exempel kyrkomusik och högtidsmusik där hovkapellet medverkade, symfonier, arior och kammarmusik.

Ett exempel ur kyrkomusikserien är Riksdagsmarsch av J.M. Kraus. Kraus omarbetade en marsch ur Mozarts opera Idomeneo för att spelas under en procession i S:t Nikolai kyrka vid Riksdagens öppnande i mars 1789. Marschen blev en hyllning till Gustav III.

I Idomeneo är marschen en hjältemarsch där kungen återvänder som segrare och hyllas av folket. Vid den här riksdagen sökte Gustaf III ökat stöd och resurser för kriget mot Ryssland, vilket gav marschens användning en tydlig politisk och symbolisk laddning.

En avskrift av Riksdagsmarsch, gjord av P. Frigel och med titeln Introduzzione maestoso, finns i bibliotekets äldre bestånd bland verk från Gustaf III:s begravning. Det tyder på att musiken spelades även där.

En violinstämma till Riksdagsmarsch av J.M. Kraus (KT Kyrkomusik 31)

Anteckningar i marginalerna

De gamla orkesterstämmorna är ofta fyllda med fascinerande anteckningar, och ibland även karikatyrer, både på pärmarna och i marginalerna kring noterna. Musikerna brukade skriva sina namn, hur många gånger verket hade spelats samt namn på dirigenter och solister. I vissa fall finns även korta ironiska recensioner, som till exempel att ”Martin Öhman sjöng falskt som vanligt”.

I den första violinstämman ur operan Tannhäusers material från 1878 finns det en inklistrad lapp där det står att den svenska premiären av Wagners opera dirigerades av Ludvig Norman. På rollistan ser man att Elisabet sjöngs av Fredrika Stenhammar, en av operahusets stora primadonnor och Elfrida Andrées äldre syster.

På en inklistrad lapp i violinstämman till Tannhäuser kan man bland annat läsa vem som dirigerade och se rollistan till den svenska uppsättningen.

I andra violinstämma i samma material har en musiker skrivit att Stockholm den 21 april 1888 drabbades av ”ett ovanligt ymnigt snöfall med åtföljande hagel samt derefter en intensiv kyla”. En annan violinist har 18 år senare klottrat dit ”Äfven d. 19 april 1906”.

Andra violinstämma till Tannhäuser där två musiker har kommenterat vädret.

En av altviolinisterna i En Vintersaga av Flotow har dokumenterat en olyckshändelse vid en föreställning i januari 1872.

”Jan. 25, under början af 2-a akten, uppstod en gasexplosion på 1-a vinden, med en förfärlig knall, som hade till följd att lågorna i stora kronan slocknade , publiken aflägsnade sig af förskräckelse . Ridån gick ned, men gick snart upp igen, och sedan publiken ifrån scenen blifvit tryggad att ingen fara voro, fortsattes pjesen i lugn och ro. De som hade göra med gasen, blefvo skadade i synnerhet maskinisten Lindströms bror hvars öga fick ett farligt slag.”

I noterna till En Vintersaga har en altviolinist beskrivit en gasexplosion som inträffat under en föreställning.

Handskriven katalog

Den handskrivna katalogen över Kungliga Operans notsamling upprättades 1841 av Adolf Fredrik Schwartz (1800–1881), violinist och bibliotekarie i Hovkapellet. Katalogen fortsatte att kompletteras även efter hans tid, och den struktur han skapade ligger fortfarande till grund för hur samlingen är ordnad i arkivet i dag. En kopia av katalogen som omfattar två band finns tillgänglig i referensbiblioteket.