Kungl. Första livgrenadjärregementets notbibliotek
Kungl. Första livgrenadjärregementets notsamling är ett omfångsrikt orkesterbibliotek. Regementet var ett infanteriförband i den svenska armén och verkade i Linköping mellan 1816 och 1927. När regementet avvecklades överfördes musikalierna till Musikaliska akademiens bibliotek och samlingen kom att omfatta repertoar från mer än ett sekel.
Den tidigaste katalogen över materialet upprättades av regementets mest framstående musikdirektör tillika notbibliotekets grundare Bernhard Crusell (1775 – 1838). Katalogen finns bevarad i Raritetsamlingens serie Handskrifter under signum Hdskr 302. Den är enkelt förtecknad och innehåller delvis incipit (de inledande takterna i notskrift) för att underlätta identifieringen av musiken.
Samlingen består av partitur och stämmor för blåsorkester och innehåller främst icke-militär musik avsedd för underhållning, ceremonier och dans. Repertoaren utgörs till stor del av arrangemang av tidens populära verk – både opera och operett, men också av nyskrivna kompositioner. Under 1800-talet var potpurrier av operamusik ett vanligt inslag i regementsmusiken och dessa blåsarrangemang bidrog till att sprida musik till orter långt utanför huvudstaden.
För att orientera sig i materialet använder man idag en modernare förteckning som upprättades 1985 av Mac Wassberg. Han inventerade samlingen och kompletterade med uppgifter om datum, uppföranden och arrangörernas namn. I sitt förord framhöll han att samlingen kan tjäna som ett bra typexempel på innehållet i en svensk regementsmusikkårs notbibliotek under 1800-talet.
Materialet är organiserat i två huvudserier: partitur och stämmor för blåsorkester. Volymerna är numrerade och försedda med beteckningarna PK för partiturkolligat och SK för stämmkolligat. I regel är noterna sammanförda i kolligatband – det vill säga volymer där flera verk är bundna tillsammans. Utöver dessa finns även några mindre serier för smalare besättningar samt enstaka separata partiturhäften.
Bland de tidigaste noterna från 1820-talet återfinns Crusells arrangemang av uvertyren till Rossinis Barberaren i Sevilla. Operan hade sin svenska premiär i Stockholm 1825 och var då en representant för den moderna musiken. Uvertyren till Webers Oberon som skrevs 1826 spelades i Linköping redan året därpå.
I samlingen ingår många verk av tonsättare som idag är nästan bortglömda. Exempelvis är Joseph Küffner väl representerad med 17 verk, liksom fransmannen Daniel Auber med sina 65 verk. Den senares opera Den stumma från Portici finns i ett flertal arrangemang för blåsorkester.
Svenska kompositioner är mer sällsynta och utgörs främst av verk av musikkårens egna orkesterledare och kompositörer som Braun, Frieberg och Sjöberg samt Crusell i autografform.
Ett framstående verk i samlingen är Bernhard Crusells Fantasie öfver Svenska Nationalmelodier från 1836. Det är en rapsodi baserad på svenska folkmelodier och har en rik instrumentation. Den framfördes i Linköping vid en konsert i Sankt Lars kyrka samma år.
Flera andra musikdirektörer har genom åren bidragit till samlingen. Franz Preumayr, – tysk musiker och första fagottist vid hovkapellet i Stockholm – står bakom många arrangemang, bland annat av Crusells kompositioner. Samlingen innehåller dessutom verk av Schubert och Beethoven vilka bearbetats för blåsorkester och som framförts vid de så kallade Crusell-konserterna. Det är en tradition som fortfarande lever kvar i Linköping med omnejd.
