Månadens raritet: Terentius samlade pjäser, 1499

Bland det äldsta teatermaterialet som biblioteket har i sina samlingar finns en utgåva av den romerska dramatikern Terentius samlade pjäser skrivna på latin. Det är oklart hur verket hamnade i bibliotekets ägo. Troligen köptes det in någon gång under 1930- eller 1940-talet, när Agne Beijer var intendent för Drottningholms teatermuseum som Teaterbiblioteket var en del av då.

Publius Terentius Afer var en frigiven slav som man tror levde 190 f.Kr–159 f.Kr. Det första uppförandet av någon av hans pjäser tycks ha ägt rum år 166 f.Kr. då pjäsen Andria iscensattes av teatermannen och skådespelaren Lucius Ambivius Turpio.

Precis som den något tidigare verksamme dramatikern Plautus använder Terentius sig i stor utsträckning av grekiska förlagor. Han omarbetade framför allt komedier av den grekiske författaren Menandros och förlade handlingen till en romersk miljö. Hans dramatik skiljer sig från Plautus robusta, folkliga och nästan farsartade stil. Hos Plautus finns ofta stiliserade rollfigurer som ”den listige tjänaren” och ”den kärlekskranke gubben”. Terentius dramatik beskrivs i stället ofta som urban och elegant, med psykologiskt mer mångfacetterade karaktärer.

Terentius fick stort inflytande på den europeiska dramatiken. Spår av hans verk finns hos både Shakespeare och Molière.

En noggrann guide till pjäserna

Boken är tryckt i Strasbourg av Johann Grüninger 1499, bara omkring 40 år efter att Gutenberg började utveckla boktryckarkonsten i Europa. Anfangerna, de stora bokstäver som inleder ett stycke eller avsnitt, och vissa understrykningar har troligen färglagts för hand i efterhand.

I boken inleds varje pjäs med ett träsnitt som visar de personer som förekommer i dramat. Bilderna visar också de platser där handlingen utspelar sig i de olika scenerna. Mellan vissa personer finns linjer som visar vilken relation de har till varandra. På så sätt fungerar träsnitten som en visuell analys av dramat och hjälper läsaren att förstå handlingen inför läsningen.

Antika roller i medeltida dräkt

Rollfigurerna på bilderna ser inte särskilt antika ut, vare sig i klädsel eller uttryck. I stället är de tydligt präglade av den samtida renässansen.

Det blir särskilt tydligt vid en jämförelse med en senare utgåva av Terentius pjäser, tryckt i Urbino 1736. Vid den tiden hade kunskapen om den romerska komedin och hur den spelades ökat betydligt. Därför avbildas pjäsernas huvudpersoner på ett helt annat sätt, med ett utseende som tydligare anknyter till antiken.

I bibliotekets samlingar finns också den första svenska utgåvan av Terentius pjäser (från 1699); en decimetertjock liten bok med parallelltext på franska och svenska i översättning av Carl Gustaf Österling.