Ivar Hallströms Blommornas undran – ett tidigt mästerstycke med kunglig glans

När Ivar Hallström 1859 komponerade Blommornas undran tog han ett kliv från solosånger och pianostycken till något mer ambitiöst. Det blev ett lite större vokalverk för soloröster, kör och piano som snabbt skulle få både spridning och uppskattning. Den lilla scenen, betecknad som en idyll, bygger på en text av prins Oscar – Hallströms vän och arbetsgivare – och är tillägnad den blivande kung Carl XV.

Blommornas undran skildrar en vårmorgon där fåglar och blommor försöker förstå den kärlek som genomsyrar naturen. När två älskande passerar blir de den stillsamt mänskliga bild som naturen speglar sig i och som ger hela scenen sin mening.

Verket vann Musikaliska konstföreningens allra första kompositionstävling, vilket gav tonsättaren 300 riksdaler och ledde till att musiken trycktes i 600 exemplar hos Abr. Hirsch i Stockholm 1860. Inför publiceringen ombads Hallström att förenkla ett särskilt svårt avsnitt för att göra verket mer tillgängligt för amatörsångare.

Blommornas undran framfördes vid flera tillfällen under de följande decennierna och blev ett uppskattat inslag i konserter runt om i landet. I januari 1868 sjöngs verket vid en välgörenhetskonsert i Göteborg arrangerad av operasångerskan Euphrosyne Leman Abrahamson. Publiken bestod av omkring 800 personer och även prins Oscar fanns på plats.

Tre år senare, 1871, tog Edvard Grieg – då endast 28 år gammal, en yngre kollega som beundrade Hallström – in verket i sin Tredje abonnemangskonsert i Christiania. I våra samlingar finns hans brev till Hallström, där han entusiastiskt ber att få låna solo- och körstämmorna och berättar att hans kör består av över hundra medlemmar. Hallström svarade omgående, och i Griegs arkiv i Bergen finns att läsa hans glada besked om att stämmorna skulle skickas direkt från musikhandlaren Hirsch.

Ännu i slutet av seklet fortsatte verket att leva. I mars 1898 framfördes delar av Blommornas undran på Stora teatern i Göteborg vid en galaföreställning i samband med kung Oscar II:s besök. Huvudnumret var sagospelet En blomsterdröm – ett verk i fem akter med deklamation, dans och musik, byggt på Carl Snoilskys dikt Blomsterfursten. I tablåerna gestaltade damer och herrar ur stadens societet olika blommor, och mellan akterna framfördes körsatser ur Hallströms verk som en musikalisk kommentar och fördjupning.

Verkets popularitet märks också i de omarbetningar som gjordes. Hallström själv arrangerade musiken för piano (4 händer), och öppningskören Morgonsol bland träden lyser publicerades 1868 i Norge i Erik Hoffs arrangemang för fyrstämmig manskör a cappella.

I bibliotekets autografsamling finns dessutom en orkesterversion av verket, daterad 1862 i Homburg, Tyskland, där Hallström ibland vistades för brunnskur.

Blommornas undran är ett idylliskt vokalstycke som i dag är helt bortglömt. Genom brev, tryck och manuskript i våra samlingar kan man följa hur det spreds genom landet och fortsatte att beröra sina lyssnare långt efter sin tillkomst. För den som skulle vilja väcka verket till liv igen – ett stycke om samspelet mellan människa och natur som all hållbarhet vilar på – finns källmaterial bevarat och digitaliserat.

Marina Demina