Månadens raritet: Stor utomordentlig Kasper-Teater
Dockteater i bokform – möt den fräcke Kasper i en färgglad barnbok från 1866, med rörliga figurer i papper.
Rörliga pappersfigurer
I Musik- och teaterbibliotekets samlingar finns ett unikt exempel på 1800-talets barnlitteratur – boken Stor utomordentlig Kasper-Teater med många lefvande kolorerade gubbar: Herr Kasper och hans upptåg i staden och på landet. Den är utgiven av förlaget Lamm i Stockholm 1866 och innehåller rörliga pappersfigurer i färg.
Kärt barn har många namn
Kasper är en av de mest välkända dockteaterfigurerna i Europa. Han är barnslig, envis och säger gärna emot vilket gjorde honom populär både bland vuxna och barn. Kasperfiguren har sina rötter i den italienska commedia dell’arte, där föregångaren Pulcinella dök upp redan på 1600-talet. Via den tyska lantliga varianten Hanswurst, utvecklades stadsbon Kasper till den karaktär som än i dag är populär i många länder – till exempel som Kasperle i Frankrike och Punch i England.
Kasper i Sverige
Kasper kom till Sverige på 1700-talet, men fick sitt verkliga genombrott under 1850-talet när den tyske dockspelaren J.C. Häusermann slog sig ned i Stockholm. Med sin portabla kasperteater – en liten scen med handdockor – uppträdde han där publiken fanns. Till en början framförde han sina föreställningar i stadskärnan, senare på Djurgårdsslätten och till sist på Skansen.
Dockteater i bokform
Under 1800-talet blev barnböcker alltmer påkostade. De trycktes i färg och kunde också innehålla rörliga delar och utstansade sidor. Böckerna kunde fungera som små tittskåp eller miniatyrteatrar – en form som förenade bild, berättelse och lek. Just Stor utomordentlig Kasper-Teater är ett fint exempel på denna tradition, där läsaren själv kan agera dockspelare med hjälp av de färgglada ”levande gubbarna”.
En del av Collezione Oreglia
Boken ingår i Collezione Oreglia – en stor samling litteratur om commedia dell’arte i alla dess former. Samlingen donerades till Musik- och teaterbiblioteket av författaren och teatervetaren Giacomo Oreglia (1924–2007).