Brev

Enskilda brev och mindre donationer har ordnats i särskilda album framställda av biblioteket. Serien är uppdelad i två grupper: A (svenska brev) och B (utländska brev). I den senare återfinns exempelvis ett tackbrev från Giuseppe Verdi till den svenska ambassaden i Rom, där tonsättaren uttrycker sin tacksamhet för en utmärkelse – sannolikt Nordstjärneorden – som tilldelats honom av Oscar II.

Alla dokument i samlingen är inte renodlade brev. Vissa består enbart av namnteckningar nedskrivna på visitkort, eller är fragment av olika skrivelser. Ett exempel är Ludvig Normans utlåtande om G. F. Händels oratorium Israel in Egypt (1739). Det framfördes för första gången i Sverige år 1865 av Hovkapellet under Normans ledning, och hans kommentarer rörande verket finns bevarade.

Brevsamlingen innehåller även en del kuriositeter. Bland annat finns ett brev som påstods vara skrivet av Johann Sebastian Bach och när det inkom till biblioteket behandlades det också som ett äkta Bach-dokument. Efter expertgranskning visade det sig vara en förfalskning.

Ett annat udda inslag i samlingen är ett brev från C. J. Westphal till J. F. Hallardt (tillika Westphals far), där en märklig händelse i Lübeck 1784 återges. I brevet skildras en så kallad ”kattkonsert” med ett medföljande program. Några italienska skojare till entreprenörer hade utannonserat en konsert där sju katter skulle ”uppträda” tillsammans med en orkester. Djuren hade plockats från stadens gator och placerats i en låda med hål för svansarna. Idén var att katterna skulle ”sjunga” när man nöp dem i svansarna. Föreställningen slutade dock i kaos: katterna fick panik, tjöt vilt och arrangörerna tvingades fly staden i all hast.

Precis som för övrigt material i bibliotekssamlingarna valde man i vissa fall att hålla samman större brevdonationer och bevara originalband eller annan ursprunglig förvaringsform. Bland dessa utmärker sig den så kallade Lovénska autografsamlingen – en kombinerad brev- och notautografsamling vilket ofta är typiskt för privata kollektioner. Samlingen skänktes till biblioteket 1913 av akademiledamoten överste Christian Lovén som införskaffat den av banktjänstemannen Carl Sjöstedts dödsbo. Lovén bekostade också inbindningen av hela samlingen i fem foliovolymer i halvfranska band. Volym I-III innehåller nästan uteslutande brev och dokument och har ordnats i två grupper: svenska respektive utländska. Volym IV-V utgörs av noter i autograf.

Brevvolymerna katalogiserades relativt snabbt medan innehållet i banden med musikalier uppmärksammades först mot slutet av 1980-talet. Då upptäcktes bland annat flera tidigare okända autografer av Ludvig Norman, Emil Sjögren och Erik Gustaf Geijer.

I de sista banden finns, till exempel, ett handskrivet partitur, i autograf, i fickformat till ett verk för kör, solister och orkester Libera me, Domine. Den österrikiske tonsättaren och akademiledamoten Sigismund von Neukomm (1778–1858) skrev stycket som en eftersats och liturgisk komplettering till Mozarts Requiem, avsedd som avslutning vid uppförandet av Requiem i Rio de Janeiro 1819. Satsen framfördes även vid flera tillfällen senare under 1800-talet, bland annat vid den högtidliga invigningen av Mozartmonumentet i Salzburg 1842, då Neukomm själv dirigerade. Den förekommer fortfarande i dagens konsertrepertoar.

Om än i mycket blygsam form finns Johann Sebastian Bach representerad i den Lovénska samlingen genom en autentisk autograf. Det rör sig om ett litet pappersfragment med ordet Aria. På det tillhörande katalogkortet anges det vara ”utrivet från någon komposition”.  

En mindre omfattande men likväl innehållsrik brevsamling är efter Henriette Nissen-Saloman (1819–1879). Den svenskfödda mezzosopranen hade hela Europa som sin scen och mellan 1860 och 1873 undervisade hon i sång vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Samlingen består av både hennes egna brev och korrespondens mellan tredje parter. I denna samling ingår även unika dokument som exempelvis en notautograf av Michail Glinka: ett skissfragment till den spanska uvertyren nr 2, Souvenir d’une nuit d’été à Madrid (Recuerdos de Castilla).

Av stort kulturhistoriskt värde är de omfattande brevsamlingarna som rör framstående musikpersonligheter: Christina Nilssons minnesalbum, Carl Nilssens brev till vännen Bror Beckman, inkommande korrespondens till Anders Willman, direktör för de Kungl. Teatrarna, operasångerskan Eufrosyne Lemans brevalbum med flera.

Samtliga ovan nämnda brev är noggrant katalogiserade både efter avsändare och mottagare och kan sökas i Brevkatalogen.

I biblioteket finns även ett stort antal brev som inte ingår i brevkatalogen, vilket bör betänkas när särskild korrespondens eftersöks. För att få en fullständig bild behöver man därför leta på flera olika ställen. Breven finns dels i personarkiven, dels i en brevsamling som tidigare tillhörde Musikmuseets arkiv, samt i Kungliga Musikaliska akademiens arkivhandlingar, där framför allt brev från svenska och utländska ledamöter återfinns.